Jag tog på mig ett vitt linne och en blå, röd och vit randig kofta, och ett par svarta smala jeans. Jag var på väg till ytterdörren då jag hör Ulrik skatta, det där underbara skrattet som man känner igen vart man än är. Han var i köket, mormor och han pratade. De satt vid bordet, jag stod vid dörröppningen, helt tyst, och bara kollade på dom.

-          Kom då Annie, stå inte där och se osäker ut. Sa mormor.

Jag gick in till köket och satte mig bredvid mormor och Ulrik satt precis framför mig.

-          Ann-Marie är det okej om Annie följer med mig till Nordstan några timmar?

-          Såklart det är, gå ni bara, ha så kul.

Inombords kramade jag om mormor så hårt jag kunde. Jag kände att den här dagen kommer bli toppen.

Jag gick ut till ytterdörren och tog på mig en vit fluffig jacka, mina röda converse och min svarta lilla väska. Jag såg inte klok ut men jag hade inget annat att välja på, men det skulle det nog kunna bli ändring på nu när vi ska till Nordstan.

Ulrik och jag gick ut till deras silvriga lilla bil, hans mamma var redan klar och satt i bilen vi gick in och Ulrik satte sig i baksätet med bredvid mig.

-          Så har du aldrig varit i Göteborg förut? Frågade han.

-          Jo en gång förut för fem år sedan med mina kusiner då vi åkte till Liseberg.

-          Jaha, men då kanske jag kan visa dig några andra ställen i Göteborg, om du vill alltså.

-          Menar du det.

-          Såklart.

Jag visste inte riktigt hur jag skulle ta det här, ville verkligen Ulrik vara med mig i och gå stora Göteborg? Ja tydligen. Det kan inte bli mycket bättre än såhär.

Juste vad kommer Lisa och Emelie säga, hur kommer det reagera, jag blev orolig.

Ulrik kollade på mig.

-          Vad är det, du ser orolig ut.

-          Jag är bara lite orolig för hur mina kompisar har det i Örebro. Sa jag.

Efter en stund stannade vi jag och Ulrik klev ut ur bilen. Jag stod där som ett fån och kollade upp på den röda skylten som satt på det enorma huset ”Nordstan” stod det.

-          Kommer du? Fråga han snällt och kollade in i mina ögon.

-          Ja, jag är på väg. Sa jag lite skämtsamt.

Vi gick in till gallerian som var mer än enorm inuti. Jag kollade i min plånbok.

Jag hittade 2000 kr som jag hade sparat ihop till någon dag jag behövde dom.

Ulrik tog av sig sin gråa basker och kollade på mig.

-          Ska vi gå och kolla om man kan köpa en till sån här?

Sa han och kollade på baskern. Han började skratta lågt, så bara jag kunde höra det.

-          Javisst, kom så letar vi.

Vi kollade alla butiker men vi hittade inte den vi tycke var bäst så han fick ha kvar sin gråa basker en tid till. Det ända jag köpte som jag tyckte jag behövde var två vita linnen och vit klänning som jag bara tyckte var fin och Ulrik tyckte också den passade.

Jag kollade på mobilen det stod 16:30. Ulrik kollade på mig.

-          Ska vi ta något att äta?

-          Ja, men vart? Sa jag och kollade runt.

-          Pizza hut?

-          Okej.

Vi gick in och Ulrik se vilken pizza vi ville ha, och att vi skulle gärna vilja att den var uppdelad på två tallrikar.

Vi satte oss ned, och Ulrik tog upp sin mobil. Jag tog upp min och började knappa på skärmen fast att jag inte gjorde något med den. Jag kollade upp på Ulrik.

-          Det här kanske låter lite barnsligt, men kan jag få ditt nummer? Mumlade jag.

-          Javisst.

Jag gick in på ”skapa ny kontakt” skrev ”Ulrik Munther<3” och hans mobilnummer under.

Vi fick pizzan och vi snaskade i oss den rätt så fort. När vi var klara gick vi iväg till Espresso house och köpte oss varsin kaffe. Jag kollade än en gång på min mobil nu var kl. 17:45 och det skulle snart stängas.

-          Ska jag ringa mamma och säga att hon ska skjutsa hem oss?

-          Okej.

Han ringde sin mamma och hon kom på direkten. Jag satte mig ännu en gång i baksätet med Ulrik. Jag lade handen bredvid mig. Plötsligt kände jag något varmt och mjukt ovanpå och jag kände hur det rusade i kroppen. Det var Ulriks hand som omslöt min. Jag kollade upp, han log, jag log, vi kollade ned. Men handen omslöt fortfarande min och det gjorde den hela resan hem.

Kommentera!... Vad tycker ni ska hända i nästa kapitel?!

Jag vaknade på morgonen av att mormor ropade på att frukosten var färdig. Jag kliver upp sätter på mig ett linne och ett par mjukis byxor lite slarvigt och springer ned till köket där allt står framdukat. Jag ser att alla redan börjat äta och jag sätter mig tyst på stolen och tar en macka.

-          Vad ska du göra idag mamma?  Frågade jag.

-          Jag ska hjälpa mormor att städa, och Marcus kommer nig hjälpa till.

-          Okej. Sa jag besviket.

Nu när jag äntligen kommit till Göteborg ville jag gärna göra någonting roligt med familjen. Men jag får väl gå runt själv.

Just när jag sitter i tankar om vad jag ska göra, så ringer det på dörren, mamma kollar på mig. Jag går sakta iväg till dörren. Jag öppnar, och gissa vem som står där, jo Ulrik, med sitt strålande och perfekta leende och kollar rakt in med sina blågröna ögon rakt i mina blå.

-   Vill du hänga med till Nordstan, det är en galleria, ville inte gå själv så jag

tänkte...

Jag avbröt honom.

-          Såklart jag vill, ska bara byta om så kommer jag, du kan komma in så länge.

Blev ett kortare kapitel, men den här gången förväntar jag mig lite mer komentarer ! ;)

Jag vaknade runt 7 av att mamma väckte mig och Marcus var redan nere och åt frukost. Jag klädde på mig och ställde ned väskan vid dörren. Under frukosten var det så tyst att man nästan kunde ta på det och sedan drog vi iväg från lilla Örebro till den stora staden Göteborg. Efter ungefär 4:ra timmars åkande så var vi nästan framme det var februari och det låg fortfarande lite snö kvar på vägen.

Tillslut var vi framme i Kungsbacka och Marcus och jag klev ur bilen. Jag var så himla glad på något sätt för att vi äntligen var framme. Jag frågade vilket hus mormor bodde i, det var minst 5 år sedan jag var hos henne, det har alltid varit hon som kommit till oss, när det var något speciellt.

Jag gick gick igenom hela gatan och kollade efter om det stod "Munther" någonstans på brevlådan och tillslut, utan för ett blå/grått hus med röda dörrar hattade jag det rätta namnet. Han bodde bara ett hus imällan oss. Lyckan spred sig som ett fyrvärkeri genom hela kroppen.

När mamma, jag och Marcus äntligen funnit oss till rätta hos mormor så gick jag ut en sväng tänkte kolla hur det såg ut i området.

Jag gick ut och jag hann knappt 10 meter fören jag såg, den där underbara killen med sina svarta kängor, gråa käpps och hans underbara leende.

-          Nemen halloj, är det inte Annie som skulle bo hos Ann-Marie?

-          Jo, det är väl det, hur kunde du veta det förresten?

Jag märkte direkt hur dryg jag låtit och kollade ner på backen medans jag lekte lite  med fötterna.

-          Hon brukar komma över till oss och prata lite ibland.

-          Jaha, okej. Men jag måste nog gå nu jag ska gå och handla lite småsaker.

-          Okej, men vi ses väl senare då.

-          Ja, hejdå så länge.

-          Hejhej.

Jag hörde när han stängde dörren bakom sig och jag började sakta gå om kring i parken utanför. Jag kände hur värmen trädde fram och jag ville bara springa tillbaka och prata med honom igen.

När jag kom in till mormor kom hon fram till mig och sa

-         Har du träffat den trevlige Ulrik Munther som bor ett hus här ifrån?

-         Ja det har jag.

-         Du vet jag brukar fira midsommar, nyår och jul med deras familj.

-         Okej va kul !

Jag blev så det finns inga ord hur glad jag blev efter att mormor hade sagt det. Jag log och gick och packade upp mina saker och fixade i ordning rummet som Marcus och jag skulle dela på. Efter det var det lunch, därefter fredags mys med film och chipps.

Som alla dagar går jag upp och sätter på mig kläderna och gör mig redo för skolan. Jag heter själv Annie och har en mamma och pappa som alla barn, så har jag en bror som heter Marcus som är 6 år.

När jag äntligen kommer till skolan, efter att ha tjatat på Marcus att han ska gå till dagis, väntar mina kompisar Lisa och Emelie utanför dörren in till skolan.

-  Hej, vad har du gjort i helgen då Annie? frågade Lisa.

-  Ja inte så mycket suttit vid datorn och varit med er såklart, vad har ni själva gjort?

-  ungefär samma sak, eller hur Emelie?”

Emelie nickar instämmande. Vi går in till vår första lektion och mitt sämsta ämne, engelska. Det är alltid stökigt i klassen, den värsta klassen i skolan, och ni kan ju tänka er hur det är, nästan alla har tuggummi, killarna skickar lappar till varandra och snackar om tjejer hela tiden och vi tjejer pratar och skickar sms medan Helena vår lärare försöker få tyst på klassen så gått det går. Så är det varje dag på skolan och det spelar ingen roll vem som är läraren, det är nog bara jag i hela klassen som försöker få lite högre betyg än IG. Så är det på vår skola. Efter engelska lektionen så går Emelie, Lisa och jag till våra skåp vi har nästan skåpen bredvid varandra och ska ta ut våra böcker till nästa lektion,

-  vi har SO nu va? frågade Emelie.

-  japp, det har vi. sa jag.

-  vad ska ni göra i eftermiddag då? frågade Lisa

-  jag har inget och göra, kan vi tre inte vara en stund då ? svarade jag,

-  javisst sa Emelie och Lisa i kör.

Efter skolan gick vi hem till mig och kollade på mina gamla bilder på när jag var liten.

-   Men va gullig du var, vart var ni ? Sa Emelie

Kortet föreställde mig när jag var 5 år och mamma och jag står och kollar ut över stranden på Kreta.

-  det är på Kreta för 8 år sedan”

-  Jaha, gulligt” sa Emelie.

Jag hör då mamma och pappa stå och tjafsa i köket

-  nej, inte nu igen. sa jag lågt.

-  det är dina föräldrar igen va? sa Lisa

-  ja, dom tjafsar rätt mycket nu för tiden jag får hoppas att det inte leder till något dåligt.

Säger jag och börjar direkt prata om något helt annat

-  någon som är hungrig?

-   ja verkligen sa Emelie.

-   det skulle vara gått sa  Lisa.

Jag går ut till köket där mamma och pappa står och grabbar och pappa säger plötsligt

-          jag vill att du flyttar här ifrån.

-          va pappa va säger du, ni får inte skiljas inte än

-          gumman det här är mellan mig och pappa, Lars jag flyttar imorgon, och Annie och Marcus följer med mig. sa mamma.

Pappa gick iväg in mot vardagsrummet tyst som ett bevis på att mamma kan ta med oss. Jag hör att tv:n sätts på och jag går in till mitt rum gråtande och Emelie och Lisa kommer störtande mot mig och sätter mig på sängen. Tre timmar senare har mamma och pappa inte sagt ett ord till varandra och mamma packar väskan och Emelie har och Lisa var tvungna att gå hem för att det skulle äta lunch. Jag hämtade Marcus från dagis och säger ingenting om det som har hänt till honom, när jag kommer hem berättar mamma vad som har hänt och jag hör hur han skriver av ovilja att flytta, men han ger sedan upp när han förstår att det inte kommer leda någonstans hur mycket han än tjatar. Jag går iväg och packar väskan jag och efter en stund fick jag veta av mamma att vi kommer åka till mormor som bor i Kungsbacka som ligger i Göteborg.

Jag kom just då på vem jag skulle kunna träffa och längtade förfärligt mycket för att åka dit

5 Kommentarer och jag skriver mer ! ;)

det finns många dryga personer som drygar , och tror att dom e så coola. kungar över världen lix. Sitter bakom en dator och gömmer sig och sen irl inte vågar säga ett skit. Så omoget!! Jag känner en tjej som hatar mig , men ändå läser min blogg , men sure jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte alls så länge hon pratar skit om mig för jag vet ju att det inte är sant. men när ''hon'' börjar prata om min kille och min kompis. Då är det fight! ''hon'' skulle never ever våga stå precis framför mig= face 2 face och säga allt hon har skrivigt , NEVER skulle hon våga det. Jag är inte alls rädd för att säga vad jag tycker. Sure jag vet jag är blyg men jag står iaf för vad jag säger. Men när prersoner står och snackar skit om min kille , då äre krig bitch. Rykten , skapas av haters , sprids av avundsjuka och accepteras av idioter. Till dig som snackade skit om mig/min kille / skickade dryga kommenterer jag har bara EN sak att säga till dig   , your out of my life !!!!!



/ Linn

Snart ska jag kolla på julkarlendern precis som amanda ska;) Och som ni vet är jag sjuk, fast jag har inte ont i mitt huvud längre så imrn ska jag till skolan! Så det är ju bra. Denna vecka är jag hos pappa och det blir inte så mycket bloggning då för min dator jag har här dampar och segar liiiiiiiite mycket så japp men i will try. All 4 you.
Men har inget speciellt mer att skriva om så ni får 7 sanningar om mig som ni kanske inte visste!:) 


* Jag är damp rädd för ormar och spindlar !
* Jag har en kille just nu ;)
* Älskar att sjunga med amanda + vi äger ju också;)
* jag är kort för alla tror att jag är 00a/99a ( jag är 1.55)
* Jag älskar också att åka snowboard och skidor på vintern med mina kompisar!<3
* Är kär i ulrik munthers musik och ofc i han också!!!! hahaha :P
* Jag Kallas ibland linnie och zetter , ( för jag heter zetterlöf)


En bild sen i sommras , asssssssså sakna!!!


och såklart ulrik bästa munther<3

/ Linn

Hej! :)
som ni vet har jag och amanda skaffat en ny blogg. Header ch bakrunden är inte riktigt klart än men vi ska nog göra en annan header lite senare. Just nu är jag sjuk :/ , inte kuligt för jag var magsjuk igår och idag har jag ont i huvet. Men jag ska till skolan imorgon :) Ni vet ju inte så mycket om mig så jag ska skriva lite !:)
Okeyyy... jag heter Linn och är 13 år. Jag bor i Hallsberg med min mamma och i Örebro med min pappa. Varannan vecka asså ;) Och på fritiden är jag med kompisar och rider. Fast jag rider inte just nu men jag ska snart börja igen i lindhult. Och jag älskar att ta bilder , även fast jag inte är bra på det ;) Jag har också en annan egen blogg som heter www.staywithme.bloggplatsen.se fast jag har en bloggpaus på den just nu men kommer kanske blogga lite på den också sen. Men nu ska jag fortsätta krya och kolla på julkarlendern haha :) Men jag ska fråga amanda sen också om hon kan skriva lite om henne!


/ Linn